Det regnar, jag läser.

Jag deppar över Emmaboda, men tänker på Peace & Love och blir glad.

Jag tokletar lägenheter i Göteborg, men orkar ändå inte anstränga mig tillräckligt.

Ser fram emot skolan jättemycket, men längtar inte alls.

Lyssnar mest på detta och det här, för det är det bästa just nu (kanske alltid).

Ps. Jag trodde inte en annan människa någonsin, skulle kunna blomma upp så mycket känslor i min
kropp. Jag visste inte ens att jag hade så mycket känslor.