Åkte in till stan för att köpa en militärjacka på Broadway & Sons, men kom ut ur butiken

med en jeansskjorta från Levis istället. Gick sedan inom Beyond Retro (som ligger hack i

häl med B&S på min "fetaste-vintage-butikerna-i-göteborg"-lista!) hittade ett

jävligt snyggt, jävligt u-ringat och jävligt rött linne.

Jag är som Salvador Dali, allt jag rör vid blir till kaos.

"I ett klassrum sitter det en tjej och funderar: Varför är jag inte som alla andra? Varför är jag så annorlunda?

I ett annat klassrum sitter 25 elever och har engelska. Två av dem tänker: Varför är jag inte som alla andra?

Varför är jag så annorlunda? I ett tredje klassrum sitter en kille och funderar på exakt samma sak,

men det är ingen lärare, som har det rätta svaret."

THE WOMBATS - LET'S DANCE TO JOY DIVISION by lablogotheque

Smink/hår/foto/redigering: Jag

Modell: Nanna

..."Tänk att det bor människor här egentligen”, sa jag och bröt tystnaden. ”Hur menar du?” frågade han och jag fortsatte: ”Jo. Men tänk att just den här platsen, i denna lilla skithålan har blivit utvald till att tusentals människor kommer hit en vecka om året och trampar på den. Just den här åkern, blir inhägnad och totalt utnyttjad, inte alls använd till det den egentligen är till för. De släpper in lite ungdomar, som super, lyssnar på musik och har en riktigt underbar tid i sitt liv tillsammans med andra underliga människor. De som bor här året om, måste ju tycka att vi är helt från vettet. Jag brukar fundera på hur många av dem som aldrig ens varit på en festival, hur många av dem som önskade att de kunde vara glada för vår skull men visar utåt att de verkligen hatar oss och hur många av dem som ser fram emot nästa sommar samma dag som den slutar och får se festivalen byggas upp och få liv igen under våren”, sa jag och kände hur jag nästan gick igång av samtalsämnet ”Jag har nog aldrig riktigt tänkt på det, på det sättet. Men självklart stämmer det du säger, det är nog väldigt blandade känslor om festivalen i detta samhället. Men de borde vara glada, det är inte många som får vara med om detta djurparks-liknande beteendet”...

Du sa till mig en dag, att du ville fly från den ostadiga världen du lever i. Du pratade

länge om resväskor och vad det kostade att åka hit eller dit med tåg, för det var

alldeles för dyrt att flyga. Du sa så, fast jag vet att du ljög, du var livrädd för att flyga.

Jag lånade din dröm. Jag insåg, att varje gång du pratade om den och jag blev rädd, så blev

jag det för att jag innerst inne visste att min såg likadan ut. Jag var bara rädd att du skulle lyckas, och inte jag.

För din dröm innebar att du var tvungen att lämna tryggheten bakom dej. Du insåg att du inte skulle

vara någon om du lämnade den, för det var det enda du hade. Det enda som gjorde dej trygg.

Du bor fortfarande kvar i din ostadiga värld. Du går till samma ICA och umgås med samma personer.

Jag lever nu i en spännande värld. Äter det jag får tag på och umgås med människor som strålar.

Smink/hår/styling/foto/redigering: Jag

Modell: Astrid

Tack för allting ni har lärt mig. Tack för att er kärlek alltid bär mig. Tack för att ni alltid har stått där.

Tack för att ni aldrig har gått, när jag verkat svag. Tack för luften. Tack för molnen. Tack för alla minnen.

Tack för att er kärlek alltid bär mig. Tack för att ni alltid är här, hos mig.

Nellie är lite av kvinnornas motsvarighet till Sherlock Holmes.

Ett sylvasst intellekt tillåter inte någonting att gå henne förbi. Hon är dessutom noga

med att inte tillåta andra människors dumhet, få grepp om hennes vardag.

Hennes hjärnceller, arbetar ständigt som besatt, för att inta ny och härlig kunskap

som hon kan bearbeta och tillämpa för en bättre värld.